konsert

Ja som jag skrev i innan här så skulle jag spela idag. Och tro det eller ej (jag är fortfarande chockad) så lyckades jag vara solist utan att svimma eller ens spela fel, visst lite falskt här och var kanske det lät men det va en svår låt! (det var egentligen inte så stor grej om man säger så, det va typ brar 30-40 pers där men ändå).
Innan konserten så kändes det som om min mage hade vänts ut och inn och försökte vända sig tillbaka men lyckades inte. Sen började konserten och jag, Julia och Erik skulle spela tillsammans med blockflöjterna. Det var inte så svårt men sen va det bara två nummer kvar innan jag skulle spela. Då började hjärtat bulta så att det kändes i hela kroppen och jag hörde knappt vad som andra spelade för jag hörde bara dunkandet. När jag väl skulle gå upp och hämta min cello började jag skaka, och det går ju inte särsklit bra att spela cello med en skakande stråkarm. Då fick jag ta och skärpa mig och jag lyckade faktiskt ganska bra med. Det var nästan bara sista tonen som armen började skaka lite igen. Vad jag hört från publiken så lät det bra. Det var också det enda stycket som jag spelade och såg glad ut (tydligen), men det kan ju ha berott på att jag inte hade några noter att koncentrera mig på. Det är mycket lättare att spela utantill om man inte tänker för mycket. Resten gick också bra även om jag spelade lite fel, fast det hördes kanske inte så mycket eftersom då var det i ensambeln. Tack till alla ni som kom och lyssnade och till min familj som fick stå ut med oväsendet när jag försökte lära mig att spela den där chess ( väldigt svårt stycke faktiskt)


Kommentarer
Postat av: Petter H

Vilken tur att det gick så bra :) Jag tror säkert att det var jättefint spelat. Fortsätt så men man behöver inte oroa sig så mycket. Oftast går det ju bra och då har man oroat sig i onödan.

2008-04-21 @ 21:21:23
URL: http://PetterH.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0