varför?

Varför ska jag vara så otroligt korkad? Man skulle ju kunna tro att jag efter alla dom gånger som samma sak har hänt så borde jag ha lärt mig något men nej, själv klart inte. Jag är dum nog att tro, hoppas på att det kan bli bra nångång. Men varje gång jag lyckats resa mig upp så kommer den där sparken som gör att man ligger där och allting bara värker och gör ont. Jag vet inte hur många gånger jag kommer orka resa mig upp om det fortsätter så här, för det är väll inte så här livet ska vara? Det blir nästan jobbigt när något bra händer för kort efteråt kommer nånting dåligt som gör att det där bra bara blir något obetydligt som bara hjälpte i några timmar. Då vill man bara springa eller göra något så man glömmer det dåliga, även om det bara hjälper för stunden. Det jag inte verkar lära mig är att det går inte att träna bort problemen, tillslut kommer dom dit också. och då ligger jag där igen. Jag vågar knappt hoppas på något bra bara för att jag är rädd för det dåliga som kommer efter. så ska det väll inte vara?

Kommentarer
Postat av: Mathilda

Älskling jag vet hur det känns, det S U G E R
men jag finns här för dig,glöm inte det

2008-05-11 @ 13:11:07
URL: http://mattahari.blogg.se
Postat av: pernilla

jag förstår dig precis! du anar inte hur mycket jag förstår dig!

2008-05-12 @ 20:05:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0